Jag har inte varit lika aktiv i bloggandet senaste året. I början var det så viktigt för mig att beskriva hur sjuk jag var så alla skulle förstå. Vilket jag fortfarande tycker är viktigt. Det är viktigt att denna sjukdom uppmärsammas. Samtidigt så var jag tvungen att sluta fokussera på allt jag inte kan. För jag orkade inte mer negativt omkring mig.
Jag kan inte göra mer än det jag gör för att bli frisk. Men jag kan inte ha mitt fokus på min kropp hela tiden för alltid är det något. Min kropp mår aldrig bra, jag är aldrig utvilad. Så om jag vaknar varje morgon och känner efter hur min kropp mår och ägnar dagen att bekymrar mig över det så blir jag en jävligt olycklig människa.

Jag är så mycket mer än mina sjukdomar. Jag har alltid haft en stark inre glöd, livlig fantasi och mycket kreativitet. Och där vill jag lägga mitt fokus i stället. Ens själ blir ju också väldigt förändrad av att vara fysiskt sjuk. Det finns så otroligt många saker att vara rädd för hela tiden.
Jag började meditera varje dag och jag utbildar mig själv i saker som jag mår bra av. För jag kan fortfarande läsa och se videor vilket jag är sjukt tacksam över.
Jag lyssnar fortfarande på min kropp och vilar och vilar men jag har ändrat synen på livet lite vilket känns fett nice.
Vill påpeka att det här inte är samma som de som påstår att du kan bli fysiskt frisk genom positivt tänkande. Min kropp har varit sjuk på olika vis sedan jag var barn. Jag har troligen haft ME sedan jag var ca sex år. Och sedan efter många år av iggnorerande så fick jag svår ME.

Minns att jag träffade en läkare när jag var 14 som inte kunde fatta hur en person som verkade helt frisk hade över 40 grader i feber flera gånger i månaden. Men med erfarenheten jag har nu fattar jag mycket väl vad det var. Det gick i skov. Jag har aldrig kunnat få de betyg jag förtjänade i skolan för jag var hemma sjuk så ofta. Jag trodde själv det var psykosomatiskt. Men nu vet jag bättre. Jag hade väldigt lindring ME och till slut efter nästan 25 år som sjuk orkade inte kroppen mer.
Jag har bestämt mig för att leva ett bra liv även om jag är sängliggande nästan hela tiden. Jag är helt säker på att det går. Jag kan inte få det jag drömt om men jag kan skapa nya drömmar som passar mitt liv.
Jag vet att alla inte kan tänka såhär. Och det är helt okej. Gör det som funkar för dig. Jag kan inte säga att den här inställningen skulle fungera om jag låg fast i en säng med slangar för att äta, andas och kissa. Men det funkar nu. Jag kan fortfarande ta mig på toa själv och äta mat, titta ut genom fönstret, rita, brodera, skriva några rader då och då, läsa och se lite film även om jag inte hänger med alltid. Och det är helt underbart tycker jag. Jag kan vara i mina inre världar. Där kan jag dansa och gå i skogen och göra vad jag vill. Det som framförallt gör skillnad är alla ni som jag skriver med både i forum och på chatt. ❤️