Det är många som undrar hur det är med mig nu så jag gör ett offentligt uttalande 😂😂😂
Jag har definitivt en sämre period och det är tråkigt. Jag var lite bättre i somras och tänkte att jag kanske var påväg att bli bättre för resten av livet men samtidigt så misstänkte jag ju att det var tillfälligt. Hoping for the best but expecting the worst, mitt motto i livet.

Det här började med att det blev höst och jag blev förkyld och jag var förkyld i fler månader som jag alltid blir men jag kände mig lite extra svag. Sedan tog jag covidvaccin och då ballade allt ur och jag kunde inte äta utan att få hysteriskt ont i magen och kräkas. Som tur är använder jag inte morfin i dosen jag har på recept så jag kan ta extra vid nödsituationer. Och efter det har jag haft svårt att äta och svårt att vara uppe längre stunder, jag behöver ligga ner oftare. Som tur var kunde jag ändå vara uppe mycket när Hedda var här så jag fick tanka och ge extra moster/tante- love. Det blev en ”tantedag” som de sa i Hjem til jul på Netflix 😁 Hon bäddade ner mig ordentligt under massa lager av sjalar och klappade på mig ordentligt som hon gör när hon tröstar sin docka 🥰

Nu kanske ni undrar varför i hela friden jag tog vaccin när jag redan var dålig. För jag vet att det är lite rörigt det där med vaccin och mig.
Jag fick ITP med väldigt låga trombocyter när jag hade covid, trots vaccin. Låga trombocyter är lågt antal blodplättar, alltså det i blodet som gör att blodet håller sig på plats i kroppen och inte blöder utanför kärlen av sig själv. Och som jag förstått det så är man rädd att det skulle vara svårt att rädda mig om jag fick covid igen utan vaccin. Framförallt är det stor risk för hjärnblödning och andra inre blödningar. Sist började jag få en blödning i urinvägarna men trombocyterna höjde sig själv just då så det gick bra den gången. Jag hade en otrolig tur och det vill jag ju ha om jag får covid igen. Jag blödde väldigt mycket från livmodern också men det var ju en mens som ballade ur så det startade inte av sig själv och jag tog massa medicin och fick stopp på det. Så det gick bra den gången. Blödde mest i huden. Och jag älskar ju att leva så jag tar vaccin och kommer göra det så länge covid finns kvar nånstans i världen. Men det är också det enda vaccin jag får ta för andra vaccin kan orsaka ITP. Väldigt rörigt det där. Jag får ITP för att immunförsvaret ska skydda mig från infektion som en vanlig människa men istället för att gå på infektionen så blir det fel och det går på mjälte och benmärg och säger att de ska sluta tillverka blodplättar. Det är en autoimmun sjukdom alltså. Men jag har den inte alltid utan det verkar vara i sånna lägen när det blir en stor infektion och då pågår det i typ ett halvår efter själva viruset slutat. För en del pågår det i två dagar och för andra i varje dag i resten av livet.

Ni som känner mig vet ju att jag haft perioder även innan när jag haft svårt att äta och vara uppe på grund av svår ME och några autoimmuna sjukdomar som tex endometrios. Men det som är så bra denna gång är att jag hade blivit lite mullig innan så jag har fett att ta av och jag känner inte att jag förlorar mycket muskler som sist. Jag fick så himla bra råd av en dietist förra gången. Hon sa att jag aldrig ska banta även om jag blir lite tjock för jag kan när som helst börja rasa i vikt igen och då behöver jag ett fettlager. Och det där vet ju min kropp och den kommer öka aptiten i bättre perioder så den klarar sig i sämre. Och exakt så har det varit för mig. Framförallt blir jag lite tjock nått halvår innan jag blir dålig. Kroppen vet hur den ska göra. Och andra rådet var att fokusera på kolhydrater när jag har svårt att äta. Så nu äter jag lite sötade saker ibland, det gör jag ju inte annars. Jag kan få näringsdrycker när jag behöver men just nu gör jag egna smoothies med det jag brukar få brist på och nuförtiden tar jag alltid folsyra på recept så jag kommer inte få anemi.
Jag är väldigt tacksam för förklimakteriet också för ämnesomsättningen är lite lägre så jag klarar mig bättre på mindre mat.

Det tråkigaste med den här perioden är att jag förvandlats till en person som inte tål alkohol. Igen. Det är väldigt tråkigt pga att jag är en person som vill ha ex antal glas vin i veckan och nu går ju inte det. Jag kan dricka lite lite, typ ett halvt glas men jag känner mig direkt proppmätt och när jag för några veckor sedan testade att dricka min vanliga mängd en kväll (det är inte en stor mängd ) så kräktes jag över hela sovrum mitt i natten och det har tagit veckor att städa bort allt kräks 😂 Samtidigt är jag glad över att ha en kropp som tydligt berättar vad den behöver och inte och just nu behöver den inte vin tydligen.

Jag ser väldigt mycket framemot nästa vecka, när jag äntligen fyller 40. Jag har ju längtat efter det sedan jag var 20 ☺️

Jag har funderat på det här med glömda trauman som kommer upp senare. Det är ju så aktuellt just nu pga Joacim Lundell. Jag har inte liknande uppväxt som honom. Men jag är en person med autism som upptäckt många övergrepp och trauman från min barndom i vuxen ålder. Jag har också erfarenhet av att vara tvungen att minnas sanningen. När jag var 18 polisanmälde jag mitt första sexuella övergrepp som skett när jag var 11. Det blev också det sista jag anmälde på grund av bemötande. Jag hade glömt mitt övergrepp och plötsligt en dag med min otroliga terapeut på bup så kom jag på det. Det var några vuxna som trodde på mig och några som inte gjorde det. Jag trodde alla skulle tro mig så jag blev förvånad. Men det jobbiga var att jag själv inte visste exakt vad som hänt. Jag minns händelsen i stort och känslan av extrem rädsla. Men jag kommer inte ihåg alla detaljer. Och polisen tyckte att min story var väldigt trovärdig men att det inte var trovärdigt att det slutat så oskyldigt som jag ändå minns. För det människor som gör sånt mot barn gör också ditten och datten. (Jag tänker inte gå in på detaljer.) Och jag sa att det kan absolut vara så att han gjorde ditten och datten men jag minns ju inte. Så de försökte skrämma mig till att minnas. Vilket var vidrigt och jag ville inte vara med mer.
Jag vet fortfarande inte exakt vad som hände vid det tillfället och jag tror inte jag vill veta mer heller, som vuxen förstår jag också att det hänt mer än jag minns. Men jag vet ju hundra procent att ett övergrepp skett. Framförallt vet jag att man kan glömma övergrepp för att plötsligt minnas många år senare. Det här har hänt mig med flera sexuella övergrepp. Min hjärna skyddar mig och släpper ut minnet när jag är på en trygg plats.
För dem som inte varit med om mycket skit kanske förträngning känns konstigt. Men som en professionell förtränger är det inte konstigt. Jag skriver alltid dagbok så jag kan gå tillbaka och kolla vid behov. Men i min hjärna finns det inte så mycket plats för hemska saker. Min hjärna är fylld av onödig info om saker som ingen annan bryr sig om tex gulliga djur och roliga låtar.
Skulle mina minnen hålla för en granskning i svt? Nej. Nej det blir ju inte mindre sant för det.

Jag kollade på alone australia på svt. Jag älskar sånna program där folk är ute i vildmark helt off grid! Iaf så blev jag så förtjust i Gina. No spoliera men hon är helt otrolig. Hon har liksom genomgått extremt traumatiska händelser i livet och ensamhet mitt ute i vildmark skrämmer inte henne. Och jag bara kände att det där ska vara jag om tio år. Jag har inte varit med om värre än henne. Jag kan också bli en svincool tant som dödar djur med bara händerna när jag egentligen bara skulle ut och kissa. Jag kan faan inte vänta tills jag är post menopaus och helt sexuellt ointressant för män och jag har lagt på mig extra kilon av fett (inte vätska av sjukdom) utan fett och muskler.
Och det här var så jävla bra för mig just nu. För om vi backar till Ida 12 år så var ju Julia Dufvenius den jag såg upp till och det funkar liksom inte längre. Jag tycker fortfarande att hon är en helt otrolig person och skådespelare, helt klart den bästa skådespelerska vi har i Sverige.  Men hon funkar tyvärr inte som förebild sedan jag läste den där fruktavärda boken i helgen.
Det är så bra och viktigt att ha mål här i livet!

Uppdatering om min afrikanska örtmedicin och hur det gick
Jag tog Sele te som ska hjälpa mot pms och mens-problem. Den hjälpte definitivt mot n
pms, speciellt i början men den hjälpte inte mot smärta och det hormonella kaos jag befinner mig i varje jävla dag oavsett var jag är i cykeln. Men då kontaktade jag dem och fick jättebra rådgivning så nu ska jag byta ut mitt Sele mot Kange och makayi. Kange ska hjälpa mot endometrios och makayi mot besvär med förklimakteriet. Jag rekommenderar verkligen deras produkter och deras rådgivning. Jag har inte fått några biverkningar.
Jag har väntat ganska länge på att ta nått mot mina hormonförändringar eftersom att både min läkare och typ alla på internet kastar i mitt ansikte att jag kommer ha minst tio år till riktig menopaus. Men så läste jag att det kan vara mycket jobbigare de första åren för då är det så mycket hormoner som är i obalans. Senare är det mindre hormoner för kroppen att hålla reda på. Och det stämmer bra med mina erfarenheter för när jag var i kemisk menopaus och hade väldigt lite hormoner så kändes det inte alls såhär. Efter att jag slutat ha mens fick jag väldigt mycket vallningar och ont i skelettet men det var inte så mycket hit och dit med känslor. Jag hade liksom en stark känsla av att alla andra kunde dra åt helvete och att jag hade rätt. Medan i tidigt förklimakterie har jag inga vallningar än men jag har noll pondus. Jag vill bara att jag själv ska dra åt helvete och jag är så fruktansvärt ängslig hela tiden. Och jag har ju fortfarande mens som kan komma när som helst för det finns ingen ordning på systemet längre och jag har alltid en känsla av pms.
Och nu kanske ni tänker ”varför tar hon inte hormonbehandling” Jag gör inte det för jag blev väldigt väldigt allergisk mot min sista hormonbehandling. Och orsaken tvistar de lärde om. KK säger att det är ett ämne jag inte tål. Lunkliniken tror att det är mer att immunförsvaret inte pallar så starka behandlingar längre och därför blir jag allergisk. Och jag har liksom inte immunförsvar nog att testa det igen för jag gillar att andas. Jag är den typen av tjej som uppskattar lite syre! Så därför testar jag allternativa metoder och det har funkar bra i flera år. Jag måste bara byta metod ibland.
Och varför delar jag då det här med hela världen? Jo för ingen jävel informerar kvinnor om att hormoner börjar åldras vid 35 och sedan pågår det till 50 isch! Vi får bara info om klimakteriet, inte att det kommer en omvänd pubertet i slutet på 30! En del får besvär redan vid 30! Det är inte roligt! Dessutom lever vi i en tid när många planerar att skaffa barn runt 40 och det är inte så lätt även om man fortfarande är fertil för hormonerna rullar runt lite här och där och det kan vara svårt att bli på smällen om man har ägglossning vid mens för då kan ägget vara lite sämre.
Och den här infon får vi ju inte! Vi borde få info och mensskydd i brevlådan som i puberteten!
Jag tror jag har sagt det här förut men jag minns när jag fick min första mens och också upptäckte att nått var fel. Jag började räkna hur många år det var till klimakteriet. Bara 40 år bort! Och jag mådde väldigt bra i magen på kemiskt klimakterie så i vuxen ålder har jag också fortsatt längta. Och därför blev jag så glad när jag upptäckte hormonförändringar för jag tänkte att det är ett tecken på att klimakteriet närmar sig. Vilket är en total lögn!!! Allas hormoner förändras i sena 30, det är bara olika hur vi upplever det. Jag är inte närmare menopaus än nån annan i min ålder och det är ledsamt. Jag har ingen utbildning i det här utan jag har tagit info från min läkare och gynekologer på TikTok. Och de säger samma. Men det är ju inte det vi lär oss när vi är barn. Vi lär oss att först kommer puberteten och sedan har vi mens tills mensen försvinner. De glömde detaljen om perioden där du har mens typ hela jävla tiden och är mentalt skör i tio år!!
Aldrig får kvinnor veta sanningen! Samma med mens ”det är normalt men mensvärk ta en Ipren” ingen sa ”du kommer skrika och kräkas varje mens och det enda som hjälper är om du kör upp morfin i röven eller super dig skitfull”. Och då har jag ändå tur. Jag är privilegierad för mitt bmi är bra. Jag har nära vänner med samma problem och de får bara höra att de är feta och ingen läkare bryr sig om de har mens-problem så länge de inte är smala. Man måste vara smal för att få hjälp! Helst också man. En smal man.

I förra helgen fick jag åka till gynakut på grund av böld rakt upp i fitty. De behövde kolla så det inte var en inflammation som kunde sprida sig till resten av kropp pga infektionskänslig men det var ingen fara. De kunde inte ta bort den så den är kvar och nu har den fått sällskap också. Varför blir det såhär? Är det åldern? Det är inte hårsäckarna som är inflammerade utan körtlar. Men varför? Det är sjukt irriterande. Och självklart frågade jag inte läkaren varför utan jag sa bara ”tack för att du tog dig tid” varför säger jag så?! Hennes jobb är ju att kolla i folks vaginor! Hon får ju betalt för det, om jag inte hade böld i fiffi skulle ju hon inte ha nått jobb att gå till! Det är ju inte mitt fel att folk frivilligt väljer yrke där de står med ansiktet i ens underliv!
Jag får ofta upp gamla hits med scooter i mina sociala medier och jag har kommit på att om jag bara skulle ha lite scooter-pondus kanske det skulle lättare att söka vård. Tänk att jag rullar in till läkaren och bara ”HYPER HYPER JAG HAR BÖLDER I FIFFI YEAHHHHHH”

Kom gärna med tips om hur man undviker att det kommer fler. Jag tycker att jag gör allt rätt men uppenbarligen inte! Ingen tvål i innre de bara vatten och oljal, ingen rakhyvel, inte dåliga trosor, nästan aldrig bindor och jag har slutat helt med tamponger. Så vad i helvete är det som är fel?! 
HOW MUCH IS THE FIIIISH ?!

Jag vill förtydliga rubriken i mitt senaste inlägg då detta missuppfattats.  När jag säger att kvinnors hormoner har ett bäst före-datum så är jag givetvis ironisk. Ni som känner mig vet ju att jag gillar att använda sexistiska termer i ironiskt syfte. Jag gör det ofta. Ni hör mig säga saker som ”ta den i tvåan” ”regeringen” ”fittetryne” ”men det får man inte säga i det här jävla landet” etc etc. Jag vill vara tydlig med att det är såhär jag är och jag kommer fortsätta vara såhär eftersom att jag är för gammal för att ändra på det som funkar! Jag är radikalfeminist och antirasist så ni behöver inte oroa er för att nått kvinnohat ska sippra fram. Manshat däremot, det kan ibland hamna rakt i ditt ansikte. Speciellt nu när mina hormoner blivit medelålders och allt!

Jag är osäker på om jag tagit upp det här tidigare men nu får ni det i ska fall för det här är viktigt! När man är flicka får man info om pubertet och mens i skola och vi lär oss att vi har mens till klimatet och allt är frid och fröjd. 

Det är ju mycket med min mens som inte varit frid och fröjd som ni vet. Men nått som stör mig så in i helvete är att jag har fått noll info om vad som händer innan klimakteriet! Det är puberty all over again! Hade man kunnat få lite info om det kanske!!! Jag trodde först att det berodde på alla hormonbehandibgar jag tagit. Så jag frågade min läkare som sa ”du är snart 40 så det är heeeelt normalt för din ålder att det här händer” NORMALT!!! 

Jag har sett en hel del influensers i samma ålder som mig som tar upp detta också men jag vill ju ha pamflett och gratis mensskydd som i puberteten! Jag vill få brev hem för det står ”nu börjar du bli lite gammal och då händer det mycket i kroppen och om du vill döda folk till höger och vänster så är du inte ensam och det är helt normalt”. 

Det som är så fint med den här ålder är att det är helt normalt att ha pms från efter ägglossning och under hela mensen och sedan har du två dagar innan ägglossning där du inte har pms. Men du vet inte när du ska ha ägglossning för plötsligt händer det helt slumpmässigt och ibland är ägglossningen under mens så det blev inga två dagars ro!  Och såhär går folk runt och har det i tystnad!

Jag har hjälpt mig själv med svensk örtmedicin som jag gör själv. Det har funkat hyfsat men jag behövde testa nått nytt. Så nu testar jag afrikansk örtmedicin som heter koola herbs. Det är ett företag för kvinnor av kvinnor som ger arbetstillfällen för kvinnor i Afrika. Ni som känner mig vet ju att jag inte brukar köpa färdiga preparat eftersom att det kan finnas nått min kropp inte tål. Men här stod det vilka örter som var med. Och det är bara ört och inget konstigt i. Man kokar det också så riktigt örtte och inte som i färdigt förpackade svaga teer där du måste ta 20 påsar för effekt. 

Jag har precis börjat testa deras te mot pms och onda blödningar. Jag såg inte att det fanns så många örter som stärker immunförsvaret, men om det mot förmodan finns sånna örter i så kommer jag ju se om jag får blåmärken och då kan jag ju bara sluta. Det är väldigt bra pris också för att vara örter på lösvikt. Det blir billigare för mig att köra koola istället för det jag annars använder. Jag återkommer om och när jag får effekt. Det finns också örter för efter förlossning, klimakteriet, magen och endometrios, PCOS etc om nån annan vill testa. 

Jag återkommer. Förhoppningsvis lite snällare 😁

Den här hösten har jag gjort lite förändringar för att minska på all vätska jag haft i kroppen. Jag får ju väldigt lätt ödem eftersom att jag tar en del kortison och aldrig rör mig men i höst kändes det som för mycket och också väldigt jobbigt att vissa nätter vara uppe för att kissa ut flera kilo på en natt. Plus se ut som Barbapapa som ändrar form och storlek hela tiden. Så jag har försökt förändra så mycket som möjligt men samtidigt så försiktigt som möjligt så det inte ska påverka ME eller Itp för mycket. Förut körde jag ju koppning men det blev för mycket blåmärken och utslag. Så jag behövde hitta snällare metoder som jag kunde fortsätta med. Och det har gått ganska bra. Jag ser lite ut som Clem I Buffy nu for jag har så mycket lös hud 😆

2024 har varit det otroligt eftersom att det är mitt första år som moster. Och jag passar så sjukt bra i den rollen alltså! En moster är bara rolig och behöver ta noll ansvar! Perfekt för mig. Men jag har också lagt mycket tid på att oroa mig för andra och för saker jag absolut inte kan påverka. Men å andra sidan är det väldigt typiskt mig. Det har bara varit lite mer än vanligt. Men det var också bra för jag lärde mig att bli lite bättre på att lyssna och inte attackera personer med lösningar som jag gärna gör. Och jag har blivit bättre på att uppskatta alla personer som finns i mitt liv. Ibland behöver man tro att man förlorat någon för att förstå hur jävla lyckligt lottad man är att personen finns i ens liv. Men samtidigt vet jag ju att det inte varit så för alla i år. Och jag tänker mycket på vänner som förlorat familjemedlemmar i år. Speciellt på dem som förlorat ett barn för det har jag ingen aning om hur det känns. Men jag misstänker att det är den värsta känslan en människa kan ha.

Nytt för mig är också att har har börjat vara mer på TikTok för jag fick tips av min kusin att kolla på gräddrumpan när vi pratade om hur samhället sviker folk som behöver stöd. Jag känner mig som en väldigt väldigt gammal tant på TikTok! Jag trodde att man följde ett konto för att det var intressant eller lärorikt etc. Men det är ju värre en flashback! Folk på TikTok verkar bara följa personer de verkligen hatar! Det är så sjukt mycket hat och det är värre en flashback för det är inte ens lite humor i det plus att det är inte samhällets bottenskikt som är på TikTok, det är ju typ alla som är yngre än mig och några som är i min ålder eller äldre. Och det är väldigt mycket så att man ska berätta för andra hur de ska leva. Som att en 50 åring som haft ett periodvis tufft liv och är hemlös kan lära sig nått om alkoholvanor av en 12-åring! Nej har rekommenderar inte TikTok som plattform.

Jag har försökt lista ut vad jag ska göra för att mina fingrar inte ska bli krokiga så fort men det verkar inte finnas nått som förebygger handartros. Jag är rädd att jag inte ska kunna rita och sy. Och allt jag hör är ”till slut kommer du inte kunna använda händerna”. Få bra tips. Så jag har bestämt mig för ett nytt nyårslöften! Jag ska lära mig att rita med vänster hand. Min kompis Janet inspirerade mig för hon gjorde det i år. Det ska bli roligt! Målet är att rita nått varje dag men jag hoppar så klart över dagar jag inte orkar så jag inte blir utbränd av att rita med vänster hand. Eventuellt visar jag upp lite…

Gott nytt år och god fortsättning!

Min sommar 2024 var en av de bästa på länge. Kanske mest för att jag fick träffa min otroliga systerdotter som är exakt så cool och underbar som jag hade önskat mig i en systerdotter! Jag har en enorm jävla tur. Jag har en surugat-unge som är Vendela som helt jävla otrolig och så har jag Hedda! Jag har så jävla fina ungar i min familj! Nu är ju Vendela vuxen men jag kommer alltid se henne som en unge!

Förut mådde jag ganska dåligt av att vara ofrivilligt barnlös. Nuförtiden mår jag ganska bra av att vara ofrivilligt barnlös för det skulle inte funka att ha barn i min situation. Jag sov i en vecka efter att ha haft Hedda här ett dygn. Så det passar mig perfekt att jag inte ha ansvar utan bara får vara en rolig moster. Så det känns toppen.

Sedan på sommaren så blir det alltid lite vemodigt att jag inte kan lämna hemmet mer än korta promenader med rullstol. Jag är ju liksom inte med resten av flocken och gör sommar-saker. Fast jag gillar att vara själv också.
Sedan har vi haft lite besök och jag har kunnat vara med lite då och då och det ger ju mycket även om jag blir väldigt slut efteråt.

Nu när hösten kommit blir min hälsa alltid lite sämre men det är jag så van vid. Jag har kunnat odla på balkongen i sommar vilket är jättekul men ger också lite mer trötthet. Men jag har lagt min energi på värdefulla saker i sommar.

Nu har jag en ny hobby också! Jag har precis börjat lära mig gold work som är guldigt och glittrigt broderi med lite andra saker än vanligt broderi. Det ser ut som typ dyra kläder från 1700-talet. Väldigt roligt, inte så billigt men men roligt!  Det är väldigt små grejer så jag kan ligga ner och brodera.

Jag ska inte prata om min kropp idag för den är så tråkig att prata om. Men jag tänkte prata om hur min själ mår när jag lyssnar på Anna Öbergs nya skiva ”SIN”. Den släpptes idag! Självklart fick jag inte den på posten idag för de djävlarna delar inte ut post hos mig idag. Men jag har lyssnat på Spotify.
Känslan är gåshud över hela kroppen och en förvåning över hur en människa kan göra så otrolig musik. När Anna jämförs med andra artister är det alltid ett gäng män. Men hon är inte ett gäng män, hon är bara hon. All den där otroliga musiken finns i en enda människa. Jag gillar att alla hennes låtar är massor av lager av ljud så man måste lyssna tio gånger på samma låt för att uppfatta allt. Men samtidigt känns det inte alls pretentiöst för inget ljud är där i onödan utan allt är på rätt ställe och gör låten, också nånting få lyckas med.
Det är också som en egen genre som inte finns annars. En genre gjord för mig.  Den är delvis tungt och industri-synthig men samtidigt visaktig med tex flöjter i en otrolig mix! Och så är det perfekt röst och fantastiska texter som jag alltid känner ”det här handlar om mig” som om jag var 15 år igen och trodde att alla artister gjorde musik bara för mig.
Jag tror inte att det finns nån annan svensk artist som kommer i närheten av att vara såhär begåvad.
Nya skivan är dessutom ännu bättre än de tidigare, jag fattar inte hur hon lyckades med det.
Det är inte för inte som jag när jag visste att jag skulle bli moster först grät av lycka på grund av bebis och sedan grät av lycka igen när jag kom på att hon skulle födas i Helsingborg. För man vet ju inte, det kanske är nått i deras vatten som gör otroliga musiker.
Det är obligatorisk lyssning för samtliga.