Månad: november 2016

Bedrövad

Jag har kommit på nått hemskt. Jag kan ha hittat förklaringen på varför min mage inte fungerar. Ni vet när en har monster-pms och magen har stannat av. Så känns det. Och då kom jag på att det som gör att magen stannar av innan mens är gulkroppshormon. Och vad äter jag två gånger om dagen om inte gulkroppshormon. 

Jag har inget val, jag måste sluta med den och se vad som händer. Jag är livrädd, livrädd för smärtan, dagliga blödningar och mina enorma problem med att kissa som jag får av min endometrios. Jag har dessutom redan järnbrist och tål självklart inte järntabletter. HEJJA MIG!

Men min mage kraschade från att jag började ta gulkroppshormon. Och det verkar otroligt att det skulle vara en slump. 

Jag är så otroligt trött och ledsen. Vill inte ha det såhär just nu. Varför kan ingenting fungera!

Sämre period (känns som ett mantra)

Minskandes på kolhydrater fungerade ett tag, nu reagerar jag på väldigt väldigt lite och det gör mig allt sämre. Det gör mig så mycket sämre att jag överväger att sluta med der helt. Men jag tror jag kommer bli för trött av det så jag ska försöka hålla mig till max 20 gram/dag ist för 50 och se om det fungerar. 

Det är så ledsamt att jag blir sämre. Jag hoppas verkligen kefir kan fixa min mage. Vet inte vad det finns kvar att prova nu. 

Fick ställa in besök från mamma och pappa i helgen. Jag är för slut. Jag har verkligen en svacka nu. Jag kommer inte svara på alla meddelanden jag får för det tar för mycket kraft, jag svarar när jag orkar. Orkar inte så mycket Facebook. 

Ändrade vanor. 

Häromdagen sa min kompis Caroline att det är så typiskt oss att nöja oss med halvbra eller dåligt. En man skulle aldrig acceptera på samma vis. Jag kontrade med att en man aldrig blir behandlad på samma vis, och det höll hon med om. Men ändå fick det där mig att fundera. Så i morse när hemtjänsten klampade in med kängor och gjorde macka med gluten kände jag att näe, jag är värd bättre. 

Jag valde denna hemtjänst för att de lovade utbildad personal samt en eller två olika. Ingen som går här har utbildning eller har jobbat med hemtjänst tidigare vad jag vet, förutom chefen då. 

Jag har sagt till chefen innan att om det inte funkar kommer jag att byta. Men det känns ändå som att jag varit otrogen, mördat en hel familj och gjort slut via sms typ. Jag har skrivit flera meddelanden att jag inte menar nått illa alls utan att det inte passar mig. Hon har inte svarat. 

Det som är ganska typiskt mig i livet är att alltid ta på mig skulden och krypa på knäna och skrika ”slå mig, straffa mig” TYP. Hela världens olycka har varit mitt fel. Men för ungefär tre år sedan bestämde jag mig för att kliva ur den rollen, och jag tycker det går ganska bra för mig. Och vad vore livet utan utmaningar. 

Jag kommer att sakna min lunch-hemtjänst dock, för hon är så himla glad och positiv. 

Med min nya hemtjänst kommer jag att åter igen vara tydlig med vad som gäller för att få jobbet. 

Jag förstår att det är svårt för många att gå till en 30 åring som är sjuk när de är vana att bara gå till gamlingar. Men det är inte mitt fel att det blev såhär. 

Jag tryckte på knappen. 

Idag förlorade jag min ”trycka på larmknappen-oskuld”. Jag var ensam hemma och blev förvirrad och svimmade flera gånger. Kände att jag inte kunde vara själv och eftersom att jag inte kan prata när jag är dålig +att jag var för dålig för att skriva så tryckte jag på knappen. Och ramlade och sedan kom det två tanter och babblade och jag var helt förvirrad och jätteledsen och fick inte fram problemet. Men de ringde Lasse och just då kom Ulrika förbi och der kändes mycket bättre allting.

 Mest är jag väldigt glad över att det finns personer som kan rycka ut när en är dålig och absolut inte törs vara ensam. Larmet fungerar så att om en trycker och inte säger nått som kommer de farande direkt. Väldigt bra. Jag är lite mer tacksam för att jag bor i Sverige nu, bara för att vi faktiskt har väldigt bra vård när det är akut. 

Idag skäms jag för att vara svensk.  

Idag tänker jag på min vän Jörgen. Jag lärde känna honom på min arbetsträning på förskola som jag gjorde innan jag gick utbildningen.  Det är inte ofta jag träffar någon som har liknande barnsyn som jag själv och det gör Jörgen speciell. Jag lärde mig mycket av honom och hans sätt att se barn. 

Jörgen har ägnat hela sin fritid till att arbeta för en förening som arrangerar aktiviteter för barn. Han har arrangerat aktiviteter för alla barn i hela Umeå, utan Jörgen hade inget fungerat. Kvällar,helger och hela lov är proppfulla av aktiviteter för alla barn. 

Trots att Jörgen har hela Umeås ungar som sina har han som många andra längtat efter en egen familj. Och jag vet att jag ofta tänkt att hoppas han träffar nån och får bilda familj. Och så hände det. Jörgen gifte sig och fick en hel hög med bonusbarn. Fantastiskt tänkte jag, det är han så värd. 

Och nu kommer vi till det helt obeskrivligt vidriga. Hans familj ska utvisas. Till ett land de inte bott i på åtta år. Barnen kan inte ens språket längre. Till ett land där familjen inte kan leva i trygghet och säkerhet. (I Sverige är de säkra och behöver inte leva på kvinnojour eller under hot). 

Hur i hela helvetet kan det här hända? Och kom inte och skyll på skattebetalarnas pengar för det här är en familj där båda vuxna har arbete. 

Jag skäms över att jag är svensk. Dessutom hade jag aldrig funnits om min mormor inte invandrat till Sverige, men det är aldrig nån som bryr sig om det för jag har mjölkvit hy och räknas som helt svensk. 

Hallå Sverigedemokraterna! Var inte problemet med invandring att det kom in våldsamma män till Sverige? (Inte sant enligt statistiken). Hur faan kan det då komma sig att kvinnor och barn utvisas till ett land det de inte säkra? Hur går det ihop?!

Just nu hatar jag Sverige och jag skäms för att jag tillhör ett land som skiter i andra. 

Om rasism och sexism inte styrt Sverige i så hög grad hade det här aldrig hänt!!!

Min första kefir

 

Idag har mina gryn (det är en slags svamp och egentligen inte gryn) kommit och idag ska jag börja göra kefir. Det är otroligt spännande och jag hoppas att min mage kommer att gilla det.

Om allt går bra kommer jag att sälja tibetanska kefirgryn sedan (väldigt billigt) om någon är intresserad av att köpa. Jag köpte dessa för 60kr och det är värt varje krona om de fungerar, och det tror jag att de gör.

Min kropp gillar inte bakterier i tablettform, därför försöker jag äta så mycket bra bakterier som möjligt. Kefir ska ju vara de allts bästa dessutom.

Jag har ju blivit så jävla nyttig det senaste halvåret. Min kropp tål ju inget onyttigt därför proppar jag i mig mat i nyttig form ist.