Oftasr svimmar jag inte på förmiddagarna men idag faller jag som en fura om jag sitter eller står. Jag ska försöka sova nu och hoppas på en lite piggare hjärna sedan. Det är väldigt besvärligt att svimma men efter drygt ett år med svimningar vet jag vad det betyder. Det betyder att min kropp inte orkar mer och måste ha vila. Jag är lite för inne i mitt ritande just nu. När jag inte ritar tänker jag på hur jag kan rita något, det är förmodligen uttröttande men samtidigt det som räddar mig från att bli psykiskt sjuk på grund av isoleringen. Jag vet att jag aldrig kan bli frisk om jag psykiskt ger upp. Därför gör jag små saker som gör mig glad och betalar ett dyrt pris efterråt. Men det är det son fungerar bäst för mig.