Förra veckan tänkte jag ”nu får jag dra ner lite på godsakerna så jag inte blir för tung”.  Min kropp ba ”så du tycker att jag är tjock? Nu jävlar” och sedan dess har jag spenderat mesta tiden på toa och idag har jag knappt kunnat äta. Så är det att ha ME och massor av andra autoimmuna sjukdomar. Om jag äter gluten får jag ont i magen och sedan blir jag svag och då kraschat jag på grund av ME och blir svag och får mer ont i magen och psoriasis. Extra mycket såhär blir det av mina hormoner som skonar mig från min endo. Vilka jag måste ta eftersom att det påverkar tarmarna och urinröret. Jag är så less på det här!!! Det är för mycket hela tiden. Allt rasar som domino-brickor. Och då tappar jag mitt glada humör och gråter hela tiden, och blir ännu tröttare.

Känns som att jag inte gör annat än googlar på olika tillskott och provar och så fungerar det ett tag tills jag blir sämre och då får jag prova nått ännu dyrare osv.

Det här är verkligen den bortglömda pesten  fy faan vilken vidrig sjukdom det är.

Jag är väldigt otacksam för min kropp just nu. Dock är jag väldigt tacksam för min makes kropp. Han går omkring här och är snygg och hjälpsam hela tiden.