Jag och försäkringskassan

Försäkringskassan har ännu inte beslutat om jag ska fortsätta få sjukpenning. Ingen förstår hur det kan hända. Men det kan det. Beslutet var taget men en ny handläggare tyckte att alla andra under åren hade gjort ett dåligt jobb.

Mest ligger jag ner. En dålig dag kan jag inte prata eller lyfta en gaffel för att äta. En bra dag kan jag gå med rullator till toan. Vid varje ansträngning blir jag sämre. Att gå till toaletten kan räcka för att bli sämre. Jag har hemtjänst två gånger om dagen tills min man kommer hem på eftermiddagen.

MEN jag har fått en handläggare som inte tror mig. Det bara är så. Det är riktigt tufft. Jag vet att jag kommer få hjälp och vinna vilket fall men jag orkar inte hålla på med det här just nu. Det är så tungt. Både min läkare och min kurator säger att det inte finns en chans att jag inte skulle få vara sjukskriven. Det är otroligt men sant. Då och då mailar handläggaren bara för att säga att hon inte bestämt sig än. Det är som tortyr. Kan hon inte börja gå på dem som iaf klarar sig själv? Det måste ju finnas folk som är sjukskrivna som kan duscha själv? Det kan inte finns många 30-åringar som är såhär sjuka. Och ändå väljer hon mig. Hoppas hon läser det här och skäms.

Om någon har tips på en bra jurist får ni gärna kontakta mig.

❤️

Sol och framtid

Jag avskyr att sola, jag har verkligen försökt gilla det men jag avskyr det. Dock måste jag göra det varje dag för min d-vitamin-nivå är dålig fast jag äter tillskott. Det enda som gör skillnad är solen. Om jag kunde vara ute och springa vore det skönt för det gillar jag, men att ligga still och vara varm är inte min grej. Jag gillar regn och moln. Det är min grej.

image

Men när jag mår bättre och kan vara ute och göra grejer får det gärna vara sol. Då kommer jag gilla solen igen. Jag är helt säker på att jag kommer må bättre igen. Förut trodde jag inte det. Men nu tror jag det. Absolut inte frisk men bättre. Jag tycker redan nu att jag mår lite bättre ibland även om det inte syns. Målet är att kunna ta en promenad. Det saknar jag så jävla mycket. Jag saknar att träna också, men inte alls lika mycket som att promenera. Det vore också fint om jag orkade jobba några timmar i veckan, men det är mer som en bonus. Det stora målet är att promenera.

 

Fixar fint

Det är mycket att göra innan allt blir så fint som jag vill ha det här på bloggen. Jag jobbar extra hårt för jag vet att jag snart kommer krascha och då vill jag ha så mycket som möjligt klart. Otroligt dålig metod om en har ME, men annars blir det ingenting gjort.

Om ni vill läsa gamla anlägg gör ni det på idabankis.blogg.se

Totaly aaaaloooone

Jag är jättemycket ensam hemma just nu. Helt ensam. Sedan jag blev sjuk har det aldrig hänt. Hemtjänsten var nyss här och plockade upp mig från golvet och gjorde fika. Nu ska jag ha film-mys i sängen.

image